Jag har blivit rent utsagt usel på detta med att vara aktiv på min blogg -.- det måste allvarligt talat bli skärpning på detta nu ;).

Idag är det lördag återigen och igår så var det 3 veckor sen man tog studenten, snacka om att tiden går snabbt, minns dagen som att den var igår, det var nog en av de lyckligaste dagarna i mitt liv, för detta har jag verkligen kämpat för. Mobbing genom alla skolår, psykisk mobbing, blivit kallad fetto, tjocksmock, blåval, ja en massa hemska saker. Men när jag började gymnasiet så bättrade det sig lite, blev mobbad första året, kände mig rent utsagt utfrysen och blev jätteledsen när jag en morgon satt på resurstiden, det var väl ingen som egentligen lade märke till mig, men de satt där och bara snackade en massa skit om mig, och en av tjejerna i klassen sa "får jag ett barn som är så tjockt som Jasmine, så vill jag inte ha det, jag skulle skämmas något så fruktansvärt", detta satt hon och sa mitt framför mig, detta knäckte mig något totalt, jag mådde så jävla dåligt, och på höstterminen när jag precis börjat 2an, så började jag att må dåligt, jag mådde allt sämre, jag orkade inte någonting, och under jullovet så blev allting mycket sämre...

Den 3dje januari så blir det sjukhuset för Jasmines del, nydebuterad diabetes, det var ju verkligen det som jag hade hoppats på, att få spendera veckor på sjukhus, men jag fick lära mig så mycket nytt på sjukhuset, detta fick mig att känna "fan jag är faktiskt bra på något", jag var inlagd på sjukhuset ca 2 veckor, och sen så väntade 8 veckor sjukskrivning hemma och då var mamma hemma med mig, det var ju så mycket nytt som alla i familjen behövde lära sig utav, det var ju nya rutiner, fasta rutiner, blodsockermätningar.

Efter dessa 8 veckorna var det dags att komma tillbaks till skolan, det var jobbigt att komma tillbaks, nu var jag förvisso 20 kg lättare, men fortfarande dåligt självförtroende, nu var jag ju efter i en massa ämnen och hur jag än försökte så hann jag aldrig ikapp, men jag slutade inte att kämpa, utan det var inte förrän jag skulle börja sista terminen i 3an som jag kände, detta kommer aldrig att gå, så jag gick till rektorn och berättade för henne att jag ville gå om andra terminen i 2an och hela 3an och efter prat med mina lärare så kom vi fram till att detta var det bästa som kunde göras för mig, så då fick jag börja i en ny klass.

Det här med att börja i en ny klass, var oerhört obehagligt, nu skulle man lära känna en helt ny skara människor, men jag hanterade det mycket bra och i min klass gick ju även min bästa kompis :) så nu hade jag någon att vara med iallafall, någon som inte snackar skit bakom rygg så fort man vänder sig om. Mina år i skolan har inte varit dem lättaste, men jag gav aldrig upp, så många gånger som jag satt hemma med mamma och pappa och bara stortjöt och sa att jag inte orkade mer, så lyckades jag ändå, jag gav aldrig upp, detta är jag faktiskt stolt över :).

Nu spårade mitt blogginlägg ur en bit, för det var ju inte meningen att jag skulle skriva om detta, men ja så kan de gå ibland hihi.

Men idag 2010 är jag en helt annan människa, jag är en glad, positiv och viljestark tonåring, som vet vad jag vill ha i livet. Jag har lärt mig att accceptera mig för den jag är, jag har alltid varit den kraftiga tjejen, men idag så trivs jag med henne, men mitt långsiktiga mål det är att jag ska gå ner 19 kg, alltså till 80 kg, jag har inte satt upp nått datum för när detta ska vara klart, utan tar det 5 år så tar det 5 år, men då har jag iallafall lyckats med det jag planerat.

Jag är också så tacksam för att jag har de vänner som jag har, att jag har den familj jag har och att jag har en underbar pojkvän *ler*

Ciao!

Jasmine!